Livet

Fick ta del av en persons historia idag som rörde mig så otroligt mycket. Fick gåshud. Och det var ingen bra gåshud. Jag blev så arg. Arg och så fruktansvärt ledsen. Ville nästan börja gråta medan personen berättade. Allt var så overkligt. Så fruktansvärt.
Det är sjukt hur bra vi människor är på att bygga upp fasader och bygga upp ett starkt yttre men egentligen vara sköra som glasbitar inuti. Hur vi kan döma människor och tycka och tänka om en personer hej vilt utan att man ens sagt "hej" till varandra. Jag kom verkligen till insikt idag att livet är alldeles för kort för att döma folk. Man vet ju faktiskt i-n-g-e-n-t-i-n-g om en person förrän man pratat med den. 
Den här personen som berättade sin historia idag är så stark. Så otroligt stark.
Jag är mållös.